Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Ja, nog är det eländigt!

2 september, 2013 01.15 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Ja, nog är det eländigt!)

Tycker du att det är lite tungt på jobbet? Känns lite segt så där efter semestern? Ta det lugnt, det finns de som har det MYCKET värre. Ja, den bilden får man nog när man besöker det svenska Företagarförbundets webb-sidor.  Småföretagarna hamnar i de allra flesta fallen att arbeta mellan 40-60 timmar i veckan. Det är den första notisen man läser på de här sidorna.  Fast det är inte nog med det. Jobb på semestern blir bara vanligare, ifall man nu ens kommer så långt att man kan ta ut någon semester. Bara 15% av de tillfrågade i en undersökning om semestervanor säger att de stänger helt under sommaren.  Ja, just det. Ifall du är aktieägare i ett eget företag så kommer du också att få problem ifall du blir sjuk. Du kommer med all säkerhet att ha det mycket sämre ställt än dina anställda.  Lägg därtill det här en artikel som berättar om hur ofta företagare råkar ut för skojare som skickar bluffakturor, speciellt under sommartid, och  som oerfarna sommararbetare låter slinka igenom. Ja där har du småföretagarens liv i ett nötskal.

Vem ids utsätta sig för allt det här eländet? Tydligen en hel del eftersom det ändå finns ganska så många företagare. Ja, men varför GÖR de det? Ja, jag tror i de allra flesta fall är det så att de inte vill göra något annat. Det är så att säga självvalt elände, men SÅ mycket bättre än allt det påtvingade elände som man drabbas av som anställd.

, ,

R-punkten

27 augusti, 2013 09.50 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för R-punkten)

Av olika orsaker har det blivit läst en del om innovationer på sista tiden. Från tidigare är jag intresserad av nya idéer, och hur människor tänker när det skapas nya tjänster och produkter. Det är intressant att försöka tränga in i tankegången bakom processen. Varifrån kom idén, eller snarare impulsen till idén? Varför blev den färdiga produkten och tjänsten just såsom den blev? I förlängningen innebär det här förstås också varför blev den en sådan framgång eller varför uteblev framgången.

När jag på sistone stött och blött utmaningar med innovationer i ett projekt som jag är med i så har jag insett följande. Eller ska vi säga att jag för tillfället är av den här åsikten. Det handlar alltså i främsta hand om R-punkten. Den som har skrivit en avhandling oberoende nivå vet att det mycket handlar om att läsa tidigare material, att bygga upp en referensram för att visa hur man positionerar sig relativt det som redan finns eller har gjorts. Som en förlängning av det här så har mina tankar om R-punkten också uppstått. Innovationer handlar nämligen om just det här, något nytt i förhållande till något annat. Det här något annat är R-punkten, eller Referenspunkten.  Vad har man som Referenspunkt? Hur väljer man den? Det här är otroligt avgörande för vad det nya kommer att bli.  För det är ju den här punkten som man utmanar. Det är den här som man försöker gå runt eller använda som spegelbild. Det är den här som lägger grunden för den låda som man försöker tänka utanför. Det här tror jag  man borde forska betydligt mera i. Hur väljs R-punkten ut och av vem? Väljer man det som redan finns inom branschen så kommer det troligen att bli något som är just lite bättre, inget annat. Nej, R-punkten ska ligga någon annanstans ifall man vill göra R-evolution.

Det finns anledning att återkomma till de här tankegångarna längre fram på hösten, men det finns en härlig twist med R-punkten.  I innovations-litteratur gör man ofta skillnad på revolution och evolution och som ni förstår så är den enda skillnaden R-et. Det är det enda som gör en evolution till en Revolution. Det är därför som företag som innoverar eller vill innovera borde satsa på att kritiskt utvärdera var man sätter R-punkten. Hur har den växt fram och varför har vi valt just den som vi valt. Innovationer handlar mycket om att göra tvärtom och på helt andra sätt. Det betyder med andra ord att man alltid ska börja något nytt med att sätta punkt. R-punkt.

,

Mamma, barn, företag

23 augusti, 2013 09.25 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Mamma, barn, företag)

Det här med mamma, pappa, och barn kommer man aldrig undan. Det hände sig att när man var liten så skulle det lekas ”mamma, pappa, barn”. Nu när man har utvecklat ett visst intresse för familjeföretagande så kommer det igen. Även det handlar ju förstås också mycket om mamma, pappa, barn. Kanske inte alla gånger i den ordningsföljden, men ändå. Det finns också mycket forskning inom familjeföretagande om speciellt relationen mellan far och son, men även mor och dotter.  Den här gången tänkte jag  ta fasta på mor och dotter samt på vilket sätt den förra har en påverkan på huruvida dottern blir företagare eller inte.

Jag stötte på en ganska intressant artikel i Entrepreneurship, Theory and Practice om hur mammors livssituation men även syn på könsroller påverkar döttrars karriärval. Forskarna använde sig av brittiskt material så det är förstås inte detsamma som nordiskt material, men det är ändå av intresse. Inledningsvis skilde man på hemmafruar, anställda och företagare. Det här följde man upp med att studera hur kvinnor såg på könsroller. Var det kvinnans uppgift att ta hand om barn och hem medan karln i huset skulle se till att det kom in pengar och mat till hushållet, eller ansåg kvinnorna att båda två ska ha lika stora möjligheter till att jobba utanför hemmet. En av hypoteserna var då närmast här att döttrar blir inte företagare ifall de växt upp med en mamma som var hemmafru och som ansåg att det var hennes lott att vara just det. Den här hypotesen verifierades också. Inget konstigt med det egentligen förutom att man kanske intuitivt emellanåt skulle tänka sig att döttrar i sådana här familjer ser ett helt annat framtida liv framför sig än det som deras mammor har haft och då kan företagandet vara ett alternativ.

Det som däremot är ganska så intressant är att kvinnor med barn ser större möjligheter med företagandet som livsstil än med en anställning. Företagandet ses som mera flexibelt och ger bättre möjligheter att ta hand om sitt barn men även jobba utanför hemmet. Det visade sig också att ifall mamma hade företag när man själv var liten flicka så var sannolikheten större att  man själv skulle starta företag när man blev vuxen. I en finländsk kontext är det här mycket intressant. Jag läser ändå en del bloggar som unga kvinnor skriver och det är många av de här som har företag vid ung ålder, oberoende om de har barn eller inte. Så grunden för en bra företagsamhetsfostran finns onekligen här.

Papporna då? Blir döttrarna lättare företagare ifall pappan även är det? Ja, inget nytt på den här fronten. Det som räknas mest är om mamman är företagare, då är sannolikheten större att även dottern blir det. Vi pappor får tydligen förlita oss på våra pojkar. Söner tycks nämligen vara mera benägna att bli företagare ifall pappa är det.

 

, , ,

Bra eller dåligt? Gissa tre gånger

19 augusti, 2013 09.51 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Bra eller dåligt? Gissa tre gånger)

 

De klassiska sagorna brukar många gånger börja med ”Det var en gång..”. Många artiklar om familjeföretag tycks följa samma recept. De flesta börjar med att berätta hur viktiga familjeföretagen är för ekonomin, och att de allra flesta företag är familjeföretag. Sedan brukar man skriva att familjeföretag är annorlunda än icke-familjeföretag. Skillnaden består utav att det i familjeföretag finns en familj involverad på både gott och ont. Det finns det inte i icke-familjeföretag. Ja, där har ni halva introduktionskapitlet i majoriteten av alla vetenskapliga artiklar om familjeföretagande. Det mest intressanta är förstås vad forskarna fortsätter sin text med.

Är det bra för ett företags konkurrenskraft att det finns en familj involverad i företaget? Ja, den frågan ställde sig nyligen tre forskare som använde sig av material från transportbranchen i Italien. De ville specifikt titta på hur ett familjeföretags VD ser på det här. Är det en styrka eller svaghet att ha en ägarfamilj att förlita sig på? Ja, ni vet säkert svaret på det här utan att läsa artikeln. Föga revolutionerande så finns det VD:n som tycker det är en styrka medan andra tycker det kan vara en svaghet. Skillnaden beror i främsta hand på hur VD:n ser på familjen och dess medlemmar.

Några tycker att familjen är en resurs eftersom det är lätt och snabbt att kommunicera med familjemedlemmar. Det finns alltid någon som kan något, och det berikar diskussionen när det ska fattas beslut. Andra säger att familjen är för stark och inskränkt i sitt tänkande, och att det är svårt att få utrymme för nya idéer. Några säger att familjen är en bra rekryteringskälla och det är en bra signal utåt att visa att familjen fortsätter sitt engagemang även framöver. Andra säger att det är mest dåligt för utomstående tror man favoriserar släktingar på bekostnad av  kompetenta personer.

Ja, familjeföretagandet har sina sidor det är då säkert. Det är väl som någon vis man en gång sa: ”när det går bra för familjeföretaget är det verkligen toppen, när det går dåligt är det verkligen botten, och allt kan man tacka familjen för, om man vill”.

Länk till artikeln som jag läst hittar du här.

,

Vem förstår sig på åldringar?

14 augusti, 2013 10.36 | Skriven av jansten i Marknadsföring - (Kommentarer inaktiverade för Vem förstår sig på åldringar?)

Senila typer med stora hälsoproblem som knackar på dörren till dödens väntrum eller pigga sextio-åringar med plånboken full? Ja, vilken grupp eller segment tror du att du kommer att tillhöra lite längre fram i din personliga livscykel, eller kanske du redan är en medlem i en av grupperna? Ja, kanske du till och med har tillhört båda?

Philip Teir hade för inte så länge sedan en inlaga om vem som får skriva vad inom den skönlitterära falangen. Det tycks finnas en diskussion där som tagit fasta på att författare helst ska skriva om sådant som de har erfarenhet av. Andra däremot hävdar att det är absurt. Borde man ta livet av någon innan man kan skriva om mord, eller?

Steget från den där diskussionen till vad som händer inom ett delområde av marknadsföringsforskningen är inte så dramatiskt som det kan tänka sig. Jag är för tillfället med i ett forskningsprojekt där det förväntas att vi tänker till om äldre människor och deras  framtida boende. Som en del av den processen har man läst en artikel eller två om marknadsföring och om hurudana tjänster som man tror äldre människor behöver. Helt klart har jag inte läst lika många som Steve Baron har. Jag fick ett tips om att läsa en artikel där han ger uttryck för hur forskning inom marknadsföring behandlar de äldre. Steve själv fyllde 60 år 2007 och mitt i allt insåg han att han hörde till det segment som betecknas som de äldre. Han uppfattade det som lite störande att höra till samma segment som 88-åringar, men det här är också hela tonen i hans ena artikel där han kritiskt reflekterar över hur företag och forskare segmenterar marknaden med fokus på att lura av de äldre människorna så mycket pengar som möjligt.

Steve är inte nöjd över på vilket sätt som segmentet äldre personer beskrivs men säg nu det segment av människor som är nöjd över att tillhöra ett visst segment. Vi är ju alla unika individer med unika behov, vi är inte en standardenhet från något påklistrat segment inte! Intressant nog föreslår Steve att det kanske kunde presenteras bättre akademiska papper inom den här genren ifall man oftare försökte använda sig av reviewers som själva hör till det berörda segmentet. Trenden är ju ändå den att världen blir allt fullare av pensionerade marknadsföringsforskare…. Jag kan se en viss poäng i det han påstår, men det är nog inte heller en väg framåt. Jag tror inte att alla alltid vet vad som är bäst för en själv.

Vad ska man då göra för att lära sig mera om äldre och deras boende? Ja, det enklaste verkar vara att besöka äldre och diskutera med dem om vad som händer/inte händer i deras liv. Vad funderar de på och vilka vardagliga utmaningar kämpar de med? Det får man inte reda på genom att skicka ut en enkät. Fast om man läser en del vetenskapliga artiklar så tycks många forskare tro det.

,

Enkelt, rappt och kopierat

9 augusti, 2013 11.28 | Skriven av jansten i Företagsamhetsfostran - (Kommentarer inaktiverade för Enkelt, rappt och kopierat)

Det blir lite bastu nu igen. Det var inte min avsikt men det råkade bli på det viset. Orsaken är att jag såg att Startup Sauna hade examinationsdag igår torsdag. Ja, festen forsatte säkert in även på det här dygnet. För egen del bestod deltagandet främst i att höra presentationer (pitches) framförda av de team som deltagit i det fem veckor långa programmet. Den delen innehöll såväl toppar som mindre bra element.

Startup Sauna programmet riktar sig till personer som vill utveckla en idé som kanske en dag blir ett nytt företag. På fem veckor hinner man långt men en hel del blir förstås också ogjort. Det är i det sammanhanget som presentationerna på examensdagen också ska ses. Några projekt är på väg att kanske bli till något medan andra kanske redan har dragit in sina första euron.

Jag hade förväntat mig bra presentationer, men överraskande fanns nog även där en del undermåliga presentationer. Det i kombination med att också den underliggande idén inte verkade så unik som man hoppats på gjorde att man kanske blev en aning besviken. Kvaliteten brukar vara hög men den här gången var det kanske fråga om en sämre grupp deltagare. Det blev åtminstone mitt intryck. Fast å andra sidan, har man knappa tio företag så ska fem-sex vara sådant som stängs ned snabbt, resten ska kunna klara sig men bland de här ska det också finnas några stjärnor. Bland minoriteten fanns också följaktligen två godbitar, CosmEthics och Venuu.

CosmEthics blev andra i tävlingen om bästa idé och de fokuserar förstås på kosmetika. Det som jag gillar med den här idén är att de här grundarna är ute på ett uppdrag. De vill minska antalet gifter som finns i olika former av kosmetika. Deras app är till för att hjälpa människor att hitta de alternativ som har minst gifter i sig. Ja, ni förstår själva hur det här kommer att tas emot av de stora aktörerna inom industrin och som kanske har en annan uppfattning än vad CosmEthics har. Upplagt för trubbel med andra ord men jag lyfter på hatten för dem att de vågar ta den här utmaningen. Det behövs flera sådana här företag.

Venuu var kvällens vinnare och ja, domarna hade nog inget annat alternativ efter den fantastiska pitch som två av grundarna hade. De rappade sin pitch och därtill hörande bilder och sångtext gjorde upplevelsen väldigt speciell. Det var bra framfört trots att en av grundarna tappade bort sig i texten, och det var en helt annorlunda presentation än vad de andra hade gjort. Själva verksamhetsidén är simpel och mer eller mindre en kopia av AirBnB men Venuu riktar in sig på företag som har utrymmen för tillställningar och events samt människor och företag som söker sådana utrymmen. Väldigt enkel modell men under de senaste fem dagarna har de sålt för över 4000 euro, vilket är mycket bra för ett företag med så kort livstid bakom sig. Det här kommer säkert att lyckas, i annat fall hittar nog grundarna något annat att rappa vidare kring. De verkar vara sådana som kan sälja idéer, och sådana behövs det mera av i alla lägen.

 

,

Svärsonen, änkan och Bezos

7 augusti, 2013 12.55 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Svärsonen, änkan och Bezos)

Det var verkligen som att läsa om en bomb som kreverat. Ja, så kände jag nästan när jag läste att Amazon.coms grundare Jeff Bezos hade köpte Washington Post. I vanliga fall skulle jag kanske inte bry mig så mycket om en tidning i USA byter ägare, men det här fallet är annorlunda av två skäl.

För det första har Washington Post varit kontrollerat av familjen Graham sedan början av 1930-talet, men det har också innehållit många intressanta svängar för att vara ett familjeföretag. Phillip Graham var svärsonen som ledde företaget under en väldigt lång tid tills han tog livet av sig. Därefter tog änkan, hans fru Katharine Graham över rodret och styrde det med säker hand. Hon var en legendarisk ledare. Nu har emellertid familjen insett att de inte klarar av att sköta Washington Post längre. De har inte de idéer som behövs för att få företaget att fungera på bästa sätt. Därmed äntrar Jeff Bezos scenen genom ett köp som uppskattas till 250 miljoner dollar.

Bezos med sina framgångar med Amazon.com som inledningsvis var en bokhandel på nätet men som numera är så mycket större är onekligen en intressant händelse. Det här är med andra ord den andra aspekten som gör den här affären intressant. Här kommer en man som känner nätet och dess möjligheter och inte egentligen har några som helst erfarenheter av att leda en tidning. Inte konstigt då att de flesta kommentarer på nätet fokuserar på att det kommer att hända många nya saker vad gäller distribution och betalningsformer. Fast en tidning är så mycket mera än så.

Det som jag själv kanske saknar en del inledningsvis är en diskussion om hur innehållet ska förändras. Det går inte att lura kunder genom att enbart ändra betalningsformerna och distributionen. Personligen anser jag nog också att innehållet behöver förändras för att det ska gå att motivera förändrade betalningsmodeller. Ska man betala på ett annat sätt för något så vill man kanske också att det är något annat som man får.

Ser med andra ord framemot vad som kommer att hända med Washington Post. Jag har haft det som fallföretag någon gång på min kurs i familjeföretagande på Hanken och som det ser ut nu gäller det att plocka in det igen. Ett intressant fall på hur det kan gå för familjeföretag. Återstår att se hur de nästa kapitlen som skrivs om det här företaget kommer att se ut.

,

Nya former av bastumöten

5 augusti, 2013 12.00 | Skriven av jansten i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Nya former av bastumöten)

Den finländska bastun förknippas inte enbart med sommar och dopp i sjön. Nej, bastun har haft en väldigt viktig roll inom politiken och även på andra arenor för beslutsfattande. Det hände sig ofta förr att när de riktigt stora besluten skulle fattas så bänkade man sig i bastun. Även som gammal räv inom ungdomsföreningsrörelsen vet man att  många svåra beslut har fattats innanför bastuns fyra väggar.

Bastun dyker upp i det här inlägget eftersom min familj åkte bil från Österbotten i helgen. Någonstans i mellersta Finland blev det lite sämre flyt i trafiken. Av alla möjliga ting som man förväntade sig att finna först i kön så uppenbarade sig en bastu där. Det var svårt att se på håll vad det mörka där framme var. Först såg man ett par riktigt gamla träskidor av märket Järvinen, och sedan insåg man att man stirrade på en dörr till en bastu på bilsläp. På basen av reklamen på bakbrädet insåg man att det hade hållits ett möte för bastun i Teuva i helgen. Och det är just sådant här som får mig på gott humör. När det går upp för en att någon tänkt lite annorlunda, svängt på den vanliga uppfattningen och istället hittat på något nytt. Det är just det här som företag är för dåliga på, att få folk att le i sinnet över kluriga lösningar.

Jag blir på gott humör av att utmanas intellektuellt, att tvingas inse att mina stereotypa uppfattningar om saker och ting är väldigt ensidiga. Det är intressant att det ska vara så svårt att inse att det alltid finns alternativa lösningar på de flesta problem. I det här fallet bestod ju min stereotypa uppfattning av att möten hålls i bastun. En grupp människor samlas någonstans av någon anledning och så kryper man in i bastun. När badandet är klart så har det kanske fattats några viktiga beslut eller så inte. Men att man skulle ta med sig bastun till ett möte det hade jag liksom inte riktigt tänkt på att man kunde göra, inte heller att flera skulle ta med sig en bastu till mötet. Fast det är ju uppenbart att man även kan göra det. Det är endast en fråga om att byta perspektiv.

Ifall ni vill förundras över den kreativitet som finns i Finland så är det bara att besöka Sauna-ajots webbsidor. Tydligen hade hela 54 mobila bastun letat sig fram till stormötet och ungefär 10.000 personer.

 

,

Företagstatueringar

30 juli, 2013 11.35 | Skriven av jansten i Marknadsföring - (Kommentarer inaktiverade för Företagstatueringar)

Själv har jag ingen, och har inga planer på att skaffa någon heller, alltså en tatuering. Fast man stöter på dem i olika sammanhang. Till exempel brukar det i affärslitteraturen skrivas om kundlojalitet, och när en kund skulle kunna tänka sig att tatuera en företagslogo på kroppen, ja då kan man prata om lojalitet.

Jag blir lite nyfiken på det här och surfar runt en del. Besöker en del bloggar och försöker hitta populära tatueringsmotiv. Jag lär mig att ungefär 45 miljoner amerikaner har en tatuering och jag går igenom många listor av de femtio mest populära motiven. Listorna verkar vara ganska overifierade så man får ta dem med en nypa salt, men jag hittar faktiskt ett företag som finns med på en sådan här lista. För det flesta är det säkert inte svårt att lista ut vilket företag som det gäller, men man bör väl ändå skriva ut det: Harley-Davidson.

Det företaget står ju för rebelliska värden och en frihetskänsla så det är kanske inte så svårt att förstå varför det varumärket även fungerar som tatuering,  men varför finns det inga andra företag som kommer upp till samma nivå? Människor tar en tatuering av olika skäl men ganska ofta handlar det om att visa för sig själv och eventuellt andra att man tror på vissa saker eller att man vill känna sig lite rebellaktig. Fast är det verkligen så att Harley-Davidson är det enda företaget i världen som har uppnåt en så kallad tatueringsstatus?

Jag försöker gå igenom de flesta varumärken som finns eller har funnits i mitt liv. Nej, det finns nog inte ett enda som jag kunde tänka att föreviga på min kropp. Det finns inte ett enda företag i världen som betyder så oerhört mycket för mig att jag skulle släpa mig iväg till en studio och säga att ”den vill jag ha”. Klart den åsikten har att göra med att jag inte vill ha en tatuering överlag, men tyvärr indikerar det också att det inte finns ett endaste företag som har lyckats skapa en riktigt djup relation till mig.

Det finns inget företag som har uppnått en sådan status i min personliga värld där jag inte skulle klara mig utan det eller dess produkter. Kanske någon Apple-människa skulle tänka annorlunda om just det här, men i övrigt vill jag påstå att företag är dåliga på att beröra människor på djupet. Företag är dåliga på att bygga upp sin verksamhet kring något som verkligen berör utan istället handlar det bara om att erbjuda produkter och tjänster för att nå upp till de interna målsättningar som man har. Med ett sådant angreppssätt erövrar man inga hudcentimetrar, varken hos mig eller andra.

,

Vem ska man bjuda?

26 juli, 2013 12.30 | Skriven av jansten i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Vem ska man bjuda?)

Sommar brukar betyda bröllop. För egen del betyder den här sommaren att jag får vara gäst på två bröllop. När man får inbjudan brukar ju ganska snabbt tankarna vandra i riktning mot frågor som ”vem annan är bjuden?” och ”hur många är bjudna?”. Den här gången tänkte jag inte spinna vidare på frågan om bröllop utan istället reflektera över Handelshögskolan i Stockholm och vem de har bjudit in i sina lokaler.

Jag stötte nämligen på ett pressmeddelande där det framkom att Handels inledde ett samarbete med Magasin 3 i maj det här året. Magasin 3 är en konsthall som satsat i främsta hand på filmkonstverk. I all sin enkelhet kommer samarbetet mellan Magasin 3 och Handels att innebära att en del filmkonstverk kommer att visas i Handels lokaliteter. Man vill på det här viset dels ”utsätta” studerande vid Handels för nya impulser, men givetvis vill också Magasin 3 nå ut till en ny publik.

För egen del ser jag samarbetet som en intressant öppning. Nytänkande och innovationer bygger mycket på att människor besöker nya miljöer eller får nya impulser, och kanske kan ett filmkonstverk leda till att det knäpper till i skallen på någon på ett sådant sätt att det skapas något nytt revolutionerande. Det är just det här som är det fina med idéer och idéutveckling. Man vet sällan på förhand vad den där rätta impulsen är som gör att alla bitar faller på plats. Det kan vara något nog så litet men ifall det saknas så uteblir succén.

Ta fast musikalfilmen Trollkarlen från Oz. Jag har sett den filmen flera gånger men varför heter landet Oz? Någonstans, jag kommer inte ihåg var, så har jag läst att manusförfattaren hade enorma problem med det där. Det skulle vara en trollkarl men varifrån skulle han komma? Det testades alla varianter men inget riktigt dög. En dag råkade författaren slänga en blick på sin adressbok, en sådan där gammal pappersvariant som nu ingen nästan har i dagsläget. Man kan lägga in adresserna i alfabetisk ordning och de här sidorna är grupperade och en av de där grupperna råkar täcka in alla adresser från O till Z. Det står med andra ord OZ på en liten flik. När författaren såg det så var saken klar. Trollkarlen från Oz skulle det vara.

Kanske är det ett filmkonstverk hos er eller något annat nytt på väggarna eller i rummet som ger er den där briljanta idén, vem vet? Så kanske det kunde vara en idé att fundera över det här när man kommer tillbaka till jobbet efter semestern. Någon ny impuls kunde kanske behövas i ditt rum eller på ditt skrivbord, så vem ska ni bjuda?

, ,