Idéer är ingen bristvara, men framgångsrikt genomförande av nya idéer tycks vara det. En sådan tolkning kan man göra ifall man får för sig att läsa om företags förmåga att introducera innovationer på marknaden. Att ta fram nya produkter och tjänster tycks inte vara ett problem, att tjäna pengar på dem tycks däremot vara en rejäl utmaning. Med andra ord så skapas det hela tiden en konstant ström av nya produkter och tjänster som kan klassificeras som misslyckanden, eller är det så?

Den ultimata tanken med idéutveckling är förstås i de flesta fall att ta fram nya produkter och tjänster för kunder. Det ska hittas nya intäktskällor för att företaget ska bli framgångsrikt. Under resans gång kommer det att konstateras att många av de nya lanseringarna inte bar ända fram. Frågan är då hur man förhåller sig till de här lanseringarna. Var de klassiska misstag eller har de fortsättningsvis något värde för företaget? Ett papper i journalen International Journal of Management and Marketing Research innehåller några intressanta reflektioner kring just det här.

I all sin enkelhet påstår författaren i det nyss nämnda pappret att alla idéer har ett värde, det gäller bara att förstå vilket det är. Vissa idéer är värdefulla ur en direkt ekonomisk synvinkel eftersom de har blivit produkter eller tjänster som kunder är villiga att betala för. Andra idéer har sitt största värde på annat håll. Hela idéutvecklingsprocessen har kanske skapat kunnande eller strukturer som har ett värde på annat håll i organisationen. Det har kanske utvecklats nya tankar och idéer som kan användas på ett bra sätt vid en senare tidpunkt. Det kan också vara så att det har utvecklats en otroligt bra idé, men den behöver få ett annat hem inom eller utanför den egna organisationen. Ja, möjligheterna till alternativa värdetolkningar är många, men det förutsätter att företag tillåter sig att göra en värdebedömning ur många olika synvinklar. Ifall man enbart tittar på euron i form av forskning och utveckling i direkt relation till intjänade euron från försäljning är troligen domen ganska hård, men ifall företag tillåter sig att även ha andra utvärderingskriterier så kan det öppna upp för nya möjligheter nu eller längre fram.

Det är med andra ord viktigt att reflektera över vilka nyckeltal som man använder sig av när det gäller att utvärdera idéer. Det gäller också att inse att idéer även innehåller en tidsdimension. Det som inte fungerade den här gången fungerar kanske nästa gång i ett litet annorlunda sammanhang när någon av de grundläggande förutsättningarna för en eventuell framgång har förändrats. En sådan här framtida intjäningspotential kommer förstås aldrig att realiseras ifall man inte med jämna mellanrum gör återbesök hos redan testade idéer som av någon anledning för en tid har satts på hyllan. Det vore alltså kanske en idé att besöka sin egen interna ”idéloppis” med jämna mellanrum. Vem vet, det som var ”såå fel” för någon tid sedan kunde inte vara mer rätt just nu.