Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Vi behöver våra småkriminella tonåringar

24.01.2014 12.56 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Vi behöver våra småkriminella tonåringar)

Jag uppmanar ingen till att göra brott, stora eller små. Trots det så verkar det som om det är av en viss samhällelig nytta att det finns en del småkriminella ungdomar i vårt land. Ja, en sådan konstig slutsats kan man komma till när man tar del av ny forskning om vem som blir (lyckosamma) entreprenörer.

Undersökningar som görs på ämnet hur mycket pengar som företagare förtjänar brukar ganska ofta visa på att enskilda företagare sällan förtjänar mera än personer som har en anställning. Det kan till och med vara så att de nästan förtjänar sämre.  Det är klart att det finns undantag till det här, men en väldigt stor andel av företagarna är låginkomsttagare. Kanske företagarna prioriterar möjligheten att påverka sin livsstil mera än vad anställda gör, men det oaktat så borde ju nog företagare förtjäna mera, eftersom de ändå sätter en stor del av sina personliga resurser på spel. Det här risktagandet borde företagare få täckning för.

Vid London School of Economics har det gjorts intressant forskning om personer som blir företagare. Två forskare tyckte det var lite konstigt att så många företagare förtjänar så lite och de ville undersöka det här närmare. En stor distinktion som de gjorde var huruvida företagarna bolagiserat sin verksamhet eller enbart har personbolag. De fann att personer som har aktiebolag vanligen förtjänar bättre än personer med personbolag. De här personerna var vanligen också bättre utbildade och hade också högre ambitioner med sitt företagande än de personer som hade personbolag. Så här långt ingen större överraskning, men här kommer definitivt en. Det visade nämligen sig att personer som har aktiebolag och som dessutom tänjt ordentligt på olika gränser som tonåringar var de som klarade sig bäst.

Gränsöverskridningar mättes på många olika sätt men i praktiken rörde det sig om snatterier, skolkning, röka marijuana, rån, spelande osv.  Framgångsrika entreprenörer brukar beskrivas som personer som kan överskrida gränser, frångå etablerade mönster och bryta gällande uppfattningar och regler. Låter med andra ord på många sätt precis som det som småkriminella gör. Här ska man då komma ihåg att det inte räcker med att ha småkriminella tendenser och sedan starta aktiebolag för att klara sig. Nej, det är kombinationen av bra utbildning, höga ambitioner, bra självförtroende, en vilja att testa gränser och en småkriminell uppväxt som är det ”rätta” receptet. Det här är ju nödvändigtvis inte bra reklam för alla framgångsrika entreprenörer, men man kanske kan se det ur en annan synvinkel istället. Det går att lära sig av sina misstag, hurudana de än må vara, och klara sig väl framöver. Till och med på ett sätt så att samhället får tillbaka mångfaldig ersättning för den skada som de här entreprenörerna tidigare har åsamkat det.

Här är länken till en kortare sammanfattning av den forskning som gjorts om just det här fenomenet.

 

, , ,

Det finns studier som inte finns

17.01.2014 10.55 | Skriven av jansten i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Det finns studier som inte finns)

I dagens värld är det lätt att hitta forskningsrapporter och artiklar på nätet. Finns det något fenomen som man vill veta mera om så är det inga problem att söka upp forskning inom det specifika området. Det finns emellertid ett visst problem med att det är lätt att hitta information.  Orsaken till att det är lätt att hitta är förstås att information är lätt att sprida. Sätt ut något på nätet så är det alltid någon som hittar det och så börjar det leva sitt eget liv. Fast vad händer ifall något som inte är sant börjar spridas?

I början av veckan deltog jag i ett tillfälle där det diskuterades om målsättningar och betydelsen av att ha nedskrivna mål. Under diskussionen hänvisades det till forskning som gjorts vid något universitet i USA. Den forskningen påstods visa att endast 3% av den studerande-population som man hade undersökt hade nedskrivna mål. Tretton procent hade några mål, men de var inte nedskrivna. Resten av människorna i populationen kunde inte uppge att de hade några mål. En uppföljning av den här populationen längre fram visade att den där 3% förtjänade tio gånger mera än vad den övriga 97% gjorde. Imponerande resultat och ett väldigt gott skäl till att se till att man har nedskrivna mål ifall man vill lyckas.

Jag blev förstås nyfiken på det här och ville kolla upp vilket universitet det var frågan om och när den här forskningen hade gjorts.  En länk som jag stötte på hänvisade till att studien gjorts 1979 på Harvard.  Fast sedan fanns det också en länk som ledde till ett blogginlägg där det påstods att undersökningen gjorts 1953 på Harvard, eller var det kanske på Yale? Via en annan länk kom jag till ett annat blogginlägg som påstod samma sak. Studien med 3%-resultaten har alltså tydligen inte någonsin gjorts. Några forskare som inte kunde hitta den ursprungliga undersökningen gjorde en egen vid Dominikanska universitetet. De kunde inte uppvisa några 3%-resultat men fann nog belägg för att nedskrivna mål har en betydelse gällande måluppfyllelse.  Undrar bara hur många sådana här ”det finns en undersökning som visar..” – osanningar det finns. Jag har säkert också själv gjort mig skyldig till det här, men jag undrar hur många gånger…

, , ,

Skyll inte på jobbet

10.01.2014 09.59 | Skriven av jansten i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Skyll inte på jobbet)

Nytt år,  nya möjligheter. Det är nu ganska så exakt tjugo år sedan jag fick mitt första anställningskontrakt på Hanken. Med andra ord börjar det vara på tiden att försöka utveckla mig själv lite så jag anmälde mig till en kurs i universitetspedagogik på Helsingfors Universitet.  De första dagarna hölls den här veckan. Det var en något trevande inledning men under andra dagen kom det fram en del intressanta saker. Som det här med att kombinera jobb med studier. Är det bra eller dåligt?

Vi diskuterade bland annat Anne Haarala-Muhonens doktorsavhandling från 2011. Hon hade i främsta hand fokuserat på juridikstuderande och deras första år som studerande. En stor del av forskningen handlade om hur studerande lär sig, men låt mig den här gången fokusera enbart på det här med att jobba under studierna. Anne hade två grupper av studerande. De som framskrider i rask takt och de som slarvar sig fram på något sätt. I båda kategorierna fanns det studerande som jobbar vid sidan av.  Den intressanta skillnaden mellan de här två grupperna har att göra med hur de ser på kombinationen studier och jobb. De som framskrider snabbt i sina studier säger mer eller mindre att det är på grund av att de har ett jobb vid sidan av studierna. Det tvingar dem att fokusera och planera väl för att hinna med både studier och jobb, men det ger dem också goda möjligheter att snabbt se sambandet mellan det de studerar och arbetsliv.

Det intressanta med de studerande som inte riktigt hänger med på bästa sätt är att de ofta skyller de magra framgångarna  på att de jobbar samtidigt.  Det är alltså på grund av jobb som de inte hinner med studierna. Toppresterarna säger istället det är tack vare att de har jobb som det går snabbt framåt. Det är alltså inte jobbet i sig som är problemet utan inställningen till det eller hur man förhåller sig till det som är av betydelse.

Jag tycker ju om analogier så jag tycker mig se paralleller till hur det är med människor som vill bli entreprenörer och sådana som faktiskt blir det. Alla kan planera sina studier eller önska sig ett eget företag, men alla klarar inte av att genomföra sina planer. Det är den personliga disciplinen det hänger på i båda fallen. Så skyll inte på jobbet ifall du är studerande eller en som är på väg att ta de första entreprenöriella stegen på din nya karriär. Du har inte forskning som kan backa upp de ursäkterna, speciellt inte ifall du vill höra till toppresterarna.

, , , ,

Börja med bilder

02.01.2014 00.11 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Börja med bilder)

Julen och nyåret ska ha sitt.  Så är det bara. Det betyder förstås också att det varit lugnt på bloggen under en längre tid, men det är dags att ändra på det.  Via Entré-tidningen stötte jag på intressant forskning om storyboards. Det kan väl i all sin enkelhet beskrivas som bildmanus istället för textmanus. Det vill säga att istället för att skriva om en situation eller händelse så återger man den med bilder istället. Det här kan vara väldigt användbart inom filmindustrin där man kanske vill skapa en gemensam bild för olika yrkesmänniskor om hur en viss scen ska filmas. Fast den här gången så kopplas storyboards till innovations-processer och den tidiga fasen.

Det är Anders Wikström som har disputerat på det här ämnet vid Mälardalens högskola. Hans primära intressen är vad man kallar för briefs. Det vill säga korta inledande projektbeskrivningar om vad man ska fokusera på. De här beskrivningarna är ofta textbaserade, men Anders ville se vad som händer ifall man försöker använda sig av storyboards istället. Personligen tycker jag att fokuset på briefs är mycket bra. Det är under det här tidiga skedet i en innovationsprocess som många antaganden om den framtida produkten eller tjänsten slås fast. Det är också många beslut som tas här och som kommer att få stora konsekvenser för hur processen går vidare och kanske även också för hur slutresultaten blir.  Så det är mer än väl motiverat att ägna forskning åt just den här fasen  av en innovationsprocess.

För att hoppa direkt till resultaten så finns det vissa poänger med storyboards. I jämförelse med textbaserade briefs så kan man med hjälp av bilder få en bättre uppfattning om den faktiska användarsituationen där den nya tjänsten eller produkten kommer att användas.  Det kan förstås också handla om en beskrivning av problem som kunder har och som man vill lösa.  Oberoende av vad beskrivningen fokuserar på så är resultatet det samma. Det blir lättare att se den nya situationen framför sig när den återges med bilder. Vad kommer kunden att behöva gå igenom för att kunna använda produkten och vad måste kunden göra för att få produkten att fungera på bästa möjliga sätt? När någon återger något med bilder så innebär det också att andra team-medlemmar har möjlighet att reflektera över det som håller på att visualiseras. Här har man mera tid för reflektion än om någon bara skriver ned en textversion av briefen. Som bekant så är det aldrig helt fel med reflektion. Gärna mycket av det och så tidigt som möjligt så blir troligen slutresultaten även bättre. Med hjälp av storyboards så tycks det vara som så att det är ännu lättare att tänka efter före.

Länk till Anders avhandling hittar du här.

, ,