Jag uppmanar ingen till att göra brott, stora eller små. Trots det så verkar det som om det är av en viss samhällelig nytta att det finns en del småkriminella ungdomar i vårt land. Ja, en sådan konstig slutsats kan man komma till när man tar del av ny forskning om vem som blir (lyckosamma) entreprenörer.

Undersökningar som görs på ämnet hur mycket pengar som företagare förtjänar brukar ganska ofta visa på att enskilda företagare sällan förtjänar mera än personer som har en anställning. Det kan till och med vara så att de nästan förtjänar sämre.  Det är klart att det finns undantag till det här, men en väldigt stor andel av företagarna är låginkomsttagare. Kanske företagarna prioriterar möjligheten att påverka sin livsstil mera än vad anställda gör, men det oaktat så borde ju nog företagare förtjäna mera, eftersom de ändå sätter en stor del av sina personliga resurser på spel. Det här risktagandet borde företagare få täckning för.

Vid London School of Economics har det gjorts intressant forskning om personer som blir företagare. Två forskare tyckte det var lite konstigt att så många företagare förtjänar så lite och de ville undersöka det här närmare. En stor distinktion som de gjorde var huruvida företagarna bolagiserat sin verksamhet eller enbart har personbolag. De fann att personer som har aktiebolag vanligen förtjänar bättre än personer med personbolag. De här personerna var vanligen också bättre utbildade och hade också högre ambitioner med sitt företagande än de personer som hade personbolag. Så här långt ingen större överraskning, men här kommer definitivt en. Det visade nämligen sig att personer som har aktiebolag och som dessutom tänjt ordentligt på olika gränser som tonåringar var de som klarade sig bäst.

Gränsöverskridningar mättes på många olika sätt men i praktiken rörde det sig om snatterier, skolkning, röka marijuana, rån, spelande osv.  Framgångsrika entreprenörer brukar beskrivas som personer som kan överskrida gränser, frångå etablerade mönster och bryta gällande uppfattningar och regler. Låter med andra ord på många sätt precis som det som småkriminella gör. Här ska man då komma ihåg att det inte räcker med att ha småkriminella tendenser och sedan starta aktiebolag för att klara sig. Nej, det är kombinationen av bra utbildning, höga ambitioner, bra självförtroende, en vilja att testa gränser och en småkriminell uppväxt som är det ”rätta” receptet. Det här är ju nödvändigtvis inte bra reklam för alla framgångsrika entreprenörer, men man kanske kan se det ur en annan synvinkel istället. Det går att lära sig av sina misstag, hurudana de än må vara, och klara sig väl framöver. Till och med på ett sätt så att samhället får tillbaka mångfaldig ersättning för den skada som de här entreprenörerna tidigare har åsamkat det.

Här är länken till en kortare sammanfattning av den forskning som gjorts om just det här fenomenet.