Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Vem är Europamästare i familjeföretagsforskning?

31.10.2013 11.14 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Vem är Europamästare i familjeföretagsforskning?)

Forskarvärlden har nog förändrats en del under de senaste åren, och jag är inte övertygad om att allt går i rätt riktning. En sak som har börjat dominera något helt fruktansvärt är publikationernas betydelse. Många publikationer per år i rätt journaler, det är det som räknas. Det är ett race där jag inte  har någonting att bidra med, men nog förundras man ju ändå en del över flockbeteendet i det här. Det känns mest som att publiceringen är till för att bygga ut personliga cv:n och publikationsförteckningar. Det är till för att högskolor och universitet ska kunna få de rätta certifieringarna, men nog är ju världen mera nyanserad än så här, vill man tro. Nog måste väl universitet också göra något annat än att se till att köerna av ännu opublicerade manuskript till ett otal vetenskapliga journaler bara växer och växer? Nej, jag ser framemot den dag när någon inser att det finns andra vägar till framgång än att bete sig som alla andra.

Fast om det är så att det bara gäller att publicera så mycket man bara hinner i de rätta journalerna, vem klarar sig bäst? Ja, man kan faktiskt påstå att Europamästaren i familjeföretagsforskning nyligen har korats.  Utnämningen baserar sig på vad som publicerats under åren 2001-2009 i de bästa journalerna och titeln den här gången går till Mattias Nordqvist vid Internationella Högskolan i Jönköping. Mattias är väl värd titeln, och det gläder mig att den går till just honom. Jag har träffat honom vid ett flertal tillfällen och det som gläder mig mest är att han även är en glad förespråkare för att föra ut forsknings-resultaten till familjeföretag och företagarfamiljer. En aspekt av forskning som kunde betonas lite mera än vad den görs för tillfället.

Entreprenöriell återanvändning

28.10.2013 11.21 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Entreprenöriell återanvändning)

Forskning om entreprenörskap handlar otroligt mycket om uppstartnings-processen. Varför startar människor företag? Vad driver dem? Hur hittar de sina affärsidéer? Vad gör de under de första månaderna? Det som man lätt glömmer är att det också är en massa människor som lägger ned eller överlåter sina företag. De här människorna får inte lika mycket uppmärksamhet som grundare av företag.

Jag har själv någon gång i världen varit inne och petat på det här med exit och misslyckanden. När det talas om nedlagda företag så likställs det väldigt ofta med misslyckanden, men det är en alldeles för snäv tolkning.  En nedläggning eller en överlåtelse kan vara det bästa som händer såväl företagare som företag. Företaget får nya ägare som vill förverkliga sina personliga visioner och de tidigare företagarna får mera tid att förverkliga andra planer.  I båda fallen vinner vanligen samhället eftersom summan av de entreprenöriella aktiviteterna stiger.

Det har också många gånger visat sig att företagare som säljer sina företag inte kan hålla sig borta från den entreprenöriella världen särskilt länge. De har blivit smittade och det finns sällan något botemedel. Det enda sättet att lindra frossan är att starta något nytt eget företag eller investera i andras företag. Det här beteendet har varit förknippat med äldre män som inte längre har kraften och intresset att driva sina egna företag längre, men den här bilden håller på att förändras. Det finns mera människor nu som till exempel i Supercell-fallet där människor i ganska ung ålder sitter på en massa pengar som behöver investeras någonstans. Lätt blir det så, och det är bara bra, att de här pengarna investeras i andra nya bolag som man tror har en potential att lyckas. Via investeringen kan man få uppleva samma race en gång till och kanske kan man använda en del av de personliga erfarenheterna från en försäljning till att hjälpa andra. Det här är entreprenöriell återanvändning när den är som bäst. Det är därför det är bra att det säljs bolag med jämna mellanrum. Vi behöver människor som har de här erfarenheterna och som gärna försöker hjälpa andra. Det är bra för både dig och mig.

Här är en länk till en bra sammanfattande artikel om studier på exit bland företagare.

 

Kinesiska generationsskiften

24.10.2013 10.35 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Kinesiska generationsskiften)

Jag håller en kurs i familjeföretagande på Hanken, och det blir allt flera studerande från andra länder som deltar. Speciellt har det kommit till unga människor från Singapore, Korea och Kina. De här människorna kommer från en helt annan värld vad gäller familjeföretagande. Många gånger har de svårt att förstå hur generationsskiften går till här i Finland. Vad då sälja företaget till barnen? Väljer man inte bara ut en i familjen och sedan ger företaget till den?

I Kina verkar det som om den första riktiga vågen av generationsskiften börjar komma nu. När man läser en del artiklar i till exampel kinesisk media så inser man två saker. För det första har de samma problem som vi har. De unga har en annan syn på att leda företag än vad föräldrarna har.  Så är det nästan överallt, men i Kina är det här en speciell utmaning av två skäl. Det ena är att många företag har startats under en period där samhället har genomgått stora förändringar. Det har varit viktigt att hålla sig på god fot med administrationen i landet. Den andra aspekten är att många barn som nu är tilltänkta att ta över familjeföretagen har tillbringat många år utomlands. De har studerat och en ansenlig del av dem har säkert varit i USA, vilket gör att man får en lite annan uppfattning om hur företag ska ledas och vad som är god företagsledning.

Studera på annan ort och sedan komma hem och ta över familjeföretaget är samma verklighet som många av de finländska företagarbarnen lever i. Så på den här punkten är situationen likadan som i Kina. Fast majoriteten av våra studerande håller sig i Finland, så där finns en viss skillnad. Den andra stora skillnaden är att företagens kopplingar till politikerna inte ser likadan ut här som i Kina. Visst finns det också här företagare som intresserar sig för politiken och vill påverka vad som händer, men det är inte samma sak som att hålla sig på god fot med landets administration för att kunna hålla på med det som man vill göra.

Ett är säkert. Generationsskiften i Kina är ett kapitel för sig. Många stora, väldigt stora, företag kommer att välja sin efterträdare inom familjen på basen av släktskap och det kan gå hur illa som helst. Få se hur snabbt näringslivet där lär sig att välja rätt ledare. Ägarbilden kan domineras av familjen men det betyder inte att även ledningsbiten ska göra det.

Startpeng – slit och släng eller investering?

21.10.2013 10.59 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Startpeng – slit och släng eller investering?)

Forskarna vid TSE Entre, numera inom Åbo universitet, har till en del specialiserat sig på att göra undersökningar för olika ministerier i Finland. Titt som tätt kommer det rapporter därifrån om företagande i olika former, och den här gången fastnar min blick på en undersökning om startpengen för företagare.  Man har tagit sig an alla som fått startpeng mellan åren 2005-2010, och då närmast undersökt skillnader mellan arbetslösa och icke-arbetslösa vid tidpunkten för beviljandet av startpeng. Utgångsläget har varit att studera ifall det finns skillnader mellan de här två grupperna, och det finns det förstås.

Under det studerade tidsintervallet har det beviljats startpeng åt 17,885 individer. Det är en hel del och ungefär 25 % av de här har besvarat forskarnas frågor. Ni kan själva läsa rapporten här, jag rekommenderar sidan 23 för där finns en bra sammanfattning av resultaten.

Det finns några intressanta aspekter i rapporten som jag själv har reflekterat över. Den första är att hela 87% av de som svarat på enkäten inte hade någon tidigare företagarerfarenhet. Det här kan man tolka på två sätt. Det ena är att förutsättningarna för att lyckas är ganska låga, eftersom det brukar vara så att man har större möjligheter att lyckas när man försöker andra eller tredje gången. Den andra tolkningsmöjligheten är att startpengen har gått till de rätta personerna för det är väl kanske när man inte har någon erfarenhet som behovet av stöd är som störst? Den andra intressanta aspekten är att nästan 3/4 av de som fått startpeng har varit ensamma när de startat företag. Det här talar också emot en expansiv utveckling, för ska man växa behövs det flera som deltar i företagandet. En orsak till det här är förstås det faktum att ganska många sade sig grunda företag för att skapa en arbetsplats åt sig själva. Så ambitionen från början har varit att grunda något för att man helt enkelt måste få ett jobb. Det är inte ett bra utgångsläge ifall man vill att företaget ska växa och bli en bra framtida skattebetalare.

Det kan också sägas att de som var arbetslösa när de fick startpeng är ur samhällets synvinkel ”de sämsta företagarna”. De klarar sig inte lika bra som de andra, och deras företag växer inte heller lika mycket. Nej, ifall samhället ska  få avkastning på sin startpeng på bästa sätt ska den gå till en grupp människor där ingen är arbetslös och där ambitionen är något annan än att enbart skapa jobb för sig själva. Då kan det bli något. Med det vill jag inte skriva att arbetslösa inte ska få startpeng för företagare, men tyngdpunkten ska definitivt inte vara där ifall man vill att företagare ska bli goda sysselsättare.

 

Vänner är viktigare än väggar

14.10.2013 16.25 | Skriven av jansten i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Vänner är viktigare än väggar)

Vad är det egentligen som är viktigt på riktigt när det gäller att försöka få människor att starta flera företag? Ska det byggas företagskuvöser eller andra slags verksamhetsutrymmen? Behöver det grundas fonder rika på risk-kapital eller behöver man samla en grupp av experter, mentorer och andra sakkunniga i en kunskapspool som blivande företagare kan få hjälp från? Ska man tro Ewald Kibler från Åbo Universitet är det något helt annat.  Det som är absolut viktigaste är att man har vänner och familj som stöder en. Det är de personerna som är de allra viktigaste aktörerna under den tidiga fasen när det kanske bara ännu finns en idé.

Det här med entreprenörskap verkar ha vissa paralleller till hur det är med ungdomen i vårt samhälle. Den är otroligt kunnig och driftig men hamnar den i fel sällskap kan det gå utför väldigt snabbt.  Det gäller med andra ord att välja sina kompisar med omsorg och det är exakt det som är viktigt även när vi pratar om entreprenörskap. Har du de där rätta människorna omkring dig som med sina sakkunniga kommentarer kan stärka ditt självförtroende på rätt så har du det genast lite lättare. Du blir mera säker på din idé och därmed står du också lättare upp när det blåser lite snålare och motgångarna börjar komma.  Ifall du i en sådan situation ständigt får höra ”det där går inte”, eller ”det där har testats många gånger och det fungerar inte” så är risken stor att man börjar tro på det. Vilket förstås får det resultatet att man lägger ned sin idé utan att på riktigt testa dess potential fullt ut.

Vad borde man då säga till människor som kommer fram till en och undrar över ifall de har en bra idé eller inte? Ja, för egen del har jag börjat inse att det egentligen finns bara ett svar man kan ge dem: ”det låter intressant, se nu snabbt till att gå och presentera din idé för åtminstone fem potentiella kunder så att du kommer vidare”.  Eftersom det i många fall inte är du själv som är en potentiell kund så finns det väl ingen mening med att skjuta en idé i sank heller? Du kan ju ha fel.

Här är en länk till Ewald Kiblers avhandling.

Det gick bra och det var nästan gratis

06.10.2013 23.52 | Skriven av jansten i Familjeföretagande - (Kommentarer inaktiverade för Det gick bra och det var nästan gratis)

Träffar du företagare och pratar generationsskiften och ägarbyten med dem så förklarar de oftast åt dig hur svåra de är och hur dyrt det blir. Man får säga som Brasse i Fem myror är fler än Fyra elefanter i den klassiska leken ”ett ska bort av de fyra”: fel, fel, fel!

En rapport från Seinäjoki yrkeshögskola tycks ha resultat som i mångt och mycket går mot strömmen vad gäller den allmänna uppfattningen om hur det är med generationsskiften i mindre företag. Rapporten visar att mera än 80% av de tillfrågade var nöjda eller mycket nöjda med skiftet. Därtill påstod 1/5 att de inte hade haft några kostnader för experter i samband med skiftet och en annan 1/5 sade sig ha satsat mindre än 500 euro på att få skiftet genomfört. Jag vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till de här siffrorna. De låter ganska otroliga.

Problemet med att undersöka generationsskiften och ägarbyten är ju att det är svårt att hitta de som genomfört dem. Du är nästan alltid tvungen att hitta dem via olika organisationer som till exempel Finnvera, banker, konsulter, offentliga rådgivningsorganisationer osv. Det här tillvägagångssättet leder ju nog tyvärr till en del till det att de kommer att sammanföra dig med de fall som lyckats väl. De andra fallen vill man inte riktigt förknippas med. Så det här är säkerligen en orsak till att mera än 80% av de involverade är nöjda med utfallet av processen.

Vad gäller ersättning till experter så måste ju nog ändå det här vara en sanning med modifikation. En sak är förstås vad man uppfattar som en kostnad för själva ägarskiftet.  Banker och andra finansiärer gör säkert en del av jobbet väldigt förmånligt eftersom de ändå får vara med och finansiera skiftet, kanske till och med på båda sidorna. Så jag skulle nog vilja påstå att vid de flesta ägarskiften används nog experttjänster till ett betydligt högre värde än 500 euro, men det är inte alldeles uppenbart vem som betalar för det och på vilket sätt. För skulle det faktiskt vara så att det i majoriteten av fallen skulle röra sig kring mindre än 500 euro så har vi nog snart väldigt få ägarbytes-specialister i det här landet. De satsar på något annat istället.

Ni kan läsa den underliggande rapporten här.