Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Det gick bra och det var nästan gratis

06.10.2013 23:52 | Skriven av jansten i Familjeföretagande

Träffar du företagare och pratar generationsskiften och ägarbyten med dem så förklarar de oftast åt dig hur svåra de är och hur dyrt det blir. Man får säga som Brasse i Fem myror är fler än Fyra elefanter i den klassiska leken ”ett ska bort av de fyra”: fel, fel, fel!

En rapport från Seinäjoki yrkeshögskola tycks ha resultat som i mångt och mycket går mot strömmen vad gäller den allmänna uppfattningen om hur det är med generationsskiften i mindre företag. Rapporten visar att mera än 80% av de tillfrågade var nöjda eller mycket nöjda med skiftet. Därtill påstod 1/5 att de inte hade haft några kostnader för experter i samband med skiftet och en annan 1/5 sade sig ha satsat mindre än 500 euro på att få skiftet genomfört. Jag vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till de här siffrorna. De låter ganska otroliga.

Problemet med att undersöka generationsskiften och ägarbyten är ju att det är svårt att hitta de som genomfört dem. Du är nästan alltid tvungen att hitta dem via olika organisationer som till exempel Finnvera, banker, konsulter, offentliga rådgivningsorganisationer osv. Det här tillvägagångssättet leder ju nog tyvärr till en del till det att de kommer att sammanföra dig med de fall som lyckats väl. De andra fallen vill man inte riktigt förknippas med. Så det här är säkerligen en orsak till att mera än 80% av de involverade är nöjda med utfallet av processen.

Vad gäller ersättning till experter så måste ju nog ändå det här vara en sanning med modifikation. En sak är förstås vad man uppfattar som en kostnad för själva ägarskiftet.  Banker och andra finansiärer gör säkert en del av jobbet väldigt förmånligt eftersom de ändå får vara med och finansiera skiftet, kanske till och med på båda sidorna. Så jag skulle nog vilja påstå att vid de flesta ägarskiften används nog experttjänster till ett betydligt högre värde än 500 euro, men det är inte alldeles uppenbart vem som betalar för det och på vilket sätt. För skulle det faktiskt vara så att det i majoriteten av fallen skulle röra sig kring mindre än 500 euro så har vi nog snart väldigt få ägarbytes-specialister i det här landet. De satsar på något annat istället.

Ni kan läsa den underliggande rapporten här.

 

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.