Antalet doktorer stiger kraftigt och det finns inte plats för dem alla i universitetsvärlden. Därför måste doktorerna söka sig till andra inkomstdomäner. Det kan betyda andra offentliga organisationer, företag, eller att starta eget företag. För att hjälpa doktorander och forskare att ta steget över till den privata sektorn så ordnas det på sina håll olika program med inriktning på ekonomi och entreprenörskap. Esbri i Sverige tycks ha ett ganska bra program, men visst finns de här programmen också i Finland.  Jag har en viss erfarenhet av de här själv från såväl Helsingfors Universitet som Tekniska Högskolan inom Aalto-universitetet. Kan jag på basen av de här erfarenheterna säga att forskare kan bli entreprenörer?

Entreprenörskap handlar ju om att identifiera möjligheter och att utnyttja dem med  hjälp av de knappa resurser som man lyckas samla ihop åt sig. Det gäller att ha hög tolerans för osäkerhet och tro på sin idé. Alla som har varit doktorander och sökt finansiering i form av stipendier känner igen sig i det här. Så man kan gott klassificera många doktorander åtminstone som livsstils-entreprenörer. De är tvungna att själv skaffa sig resurser för att få hålla på med det som de i bästa fall brinner för. Tillväxt-orienterade entreprenörer är det däremot svårt att hitta. Självklart beror det mycket på att de som blir doktorander sällan har den målsättningen till att börja med. De är vana att söka finansiering, jo, men de har vanligen sökt det för ett annat ändåmål och inte med sådana krav på att återgälda investeringen som det nu kan tänkas bli tal om. De är vana att äga sitt material och utveckla det på eget sätt i den takt som passar dem. De godkänner inte med lätthet tanken om ”good enough”, vilket kan räcka för att kommersialisera något. Klart det finns undantag, men det är nog just det, undantag.

Kan då inte entreprenörer lära sig något av forskare? Självklart! Det centrala i forskning är att ställa upp hypoteser, testa dem, förkasta eller verifiera dem, och gå vidare. Det är exakt det här som människor som vill bli entreprenörer ska göra. De ska ställa upp hypoteser om hur människor kommer att förhålla sig till en planerad produkt eller tjänst. De ska lära sig snabbt från testresultaten och gå vidare till nästa hypotes. Däremot ska de komma ihåg att det här inte ska ske i det egna laboratoriet. Det här ska testas bland riktiga människor, sådana som verkligen kan tänkas köpa den nya tjänsten. Det här är det riktigt stora testet ifall man kan tänkas klara sig som entreprenör på riktigt, eller om man ska fortsätta att skriva vetenskapliga artiklar.