Forskarna vid TSE Entre, numera inom Åbo universitet, har till en del specialiserat sig på att göra undersökningar för olika ministerier i Finland. Titt som tätt kommer det rapporter därifrån om företagande i olika former, och den här gången fastnar min blick på en undersökning om startpengen för företagare. Man har tagit sig an alla som fått startpeng mellan åren 2005-2010, och då närmast undersökt skillnader mellan arbetslösa och icke-arbetslösa vid tidpunkten för beviljandet av startpeng. Utgångsläget har varit att studera ifall det finns skillnader mellan de här två grupperna, och det finns det förstås.
Under det studerade tidsintervallet har det beviljats startpeng åt 17,885 individer. Det är en hel del och ungefär 25 % av de här har besvarat forskarnas frågor. Ni kan själva läsa rapporten här, jag rekommenderar sidan 23 för där finns en bra sammanfattning av resultaten.
Det finns några intressanta aspekter i rapporten som jag själv har reflekterat över. Den första är att hela 87% av de som svarat på enkäten inte hade någon tidigare företagarerfarenhet. Det här kan man tolka på två sätt. Det ena är att förutsättningarna för att lyckas är ganska låga, eftersom det brukar vara så att man har större möjligheter att lyckas när man försöker andra eller tredje gången. Den andra tolkningsmöjligheten är att startpengen har gått till de rätta personerna för det är väl kanske när man inte har någon erfarenhet som behovet av stöd är som störst? Den andra intressanta aspekten är att nästan 3/4 av de som fått startpeng har varit ensamma när de startat företag. Det här talar också emot en expansiv utveckling, för ska man växa behövs det flera som deltar i företagandet. En orsak till det här är förstås det faktum att ganska många sade sig grunda företag för att skapa en arbetsplats åt sig själva. Så ambitionen från början har varit att grunda något för att man helt enkelt måste få ett jobb. Det är inte ett bra utgångsläge ifall man vill att företaget ska växa och bli en bra framtida skattebetalare.
Det kan också sägas att de som var arbetslösa när de fick startpeng är ur samhällets synvinkel ”de sämsta företagarna”. De klarar sig inte lika bra som de andra, och deras företag växer inte heller lika mycket. Nej, ifall samhället ska få avkastning på sin startpeng på bästa sätt ska den gå till en grupp människor där ingen är arbetslös och där ambitionen är något annan än att enbart skapa jobb för sig själva. Då kan det bli något. Med det vill jag inte skriva att arbetslösa inte ska få startpeng för företagare, men tyngdpunkten ska definitivt inte vara där ifall man vill att företagare ska bli goda sysselsättare.
