Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Lönar det sig för forskare att starta företag?

06.09.2013 16.32 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Lönar det sig för forskare att starta företag?)

Jag är en diverse-arbetare. Vissa perioder undervisar jag, andra gånger är jag med i något forskningsprojekt. Utöver det så gör jag en del inom ramen för min egen firma. Personligen tror jag att det kommer att bli allt flera människor inom det akademiska som kommer att ha en sådan här inkomstportfölj. Det kommer att vara en mix av många olika saker. Det finns många orsaker till det.  Tjänster på livstid börjar vara ett minne blott. Detsamma gäller för långsiktig forskningsfinansiering. Ett jobb på universitetet är inte längre en garanti för en säker inkomst tills man pensionerar sig.

Mycket har hänt inom universitetssektorn på sistone och en aspekt är kopplingen mellan forskning och näringsliv. Samarbetet har intensifierats. Regler har luckrats upp och nu är det lättare för forskare och högskolor att grunda företag. Fast är det smart för en forskare att grunda företag? Är det fiffigt att bedriva forskning inom medicin, naturvetenskaper eller ingenjörskonsten och sedan knoppa av lovande idéer till ett eget företag? Kanske till och med lämna det akademiska helt och hållet?

Några forskare i Sverige (jag vet, alltid det här Sverige…) tittade närmare på det här ur individens synvinkel och då närmast inkomstnivåerna, specifikt då i Sverige ska det tilläggas. Vad hände med en persons inkomster när man avslutade ett jobb på universitetet och blev företagare istället? Ja, generellt kan man väl säga att det inte är någon lysande affär att hoppa av från det akademiska och bli företagare istället. I de flesta fall förlorar man på det. Dessutom blir det en betydligt större variation i inkomstnivåerna och det kan vara lite svårt att smälta. Här ska man ju också komma ihåg att det är otroligt vanligt med forskare som har egen firma för att kunna fakturera småjobb av olika slag. Det är inte nödvändigtvis det som man lever på men det är kanske det som tar in det där lilla extra. Så när man slutar på universitetet förändras vanligen det här. Endera satsar man på att utveckla den firma som man har eller så hamnar den kanske i malpåse för att man väljer att satsa på ett företag kring något specifikt forskningsresultat. Poängen är dock att inkomstportföljens mix ändras ganska radikalt ifall man lämnar universitetet helt och hållet.

En annan intressant aspekt med undersökningen var att den klara majoriteten avslutade sitt företagande senast inom två år. Vad hände med dem? Ja, de absolut flesta återgick till det akademiska…

Länk till det bakomliggande materialet för det här inlägget hittar du här.

Ja, nog är det eländigt!

02.09.2013 13.15 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Ja, nog är det eländigt!)

Tycker du att det är lite tungt på jobbet? Känns lite segt så där efter semestern? Ta det lugnt, det finns de som har det MYCKET värre. Ja, den bilden får man nog när man besöker det svenska Företagarförbundets webb-sidor.  Småföretagarna hamnar i de allra flesta fallen att arbeta mellan 40-60 timmar i veckan. Det är den första notisen man läser på de här sidorna.  Fast det är inte nog med det. Jobb på semestern blir bara vanligare, ifall man nu ens kommer så långt att man kan ta ut någon semester. Bara 15% av de tillfrågade i en undersökning om semestervanor säger att de stänger helt under sommaren.  Ja, just det. Ifall du är aktieägare i ett eget företag så kommer du också att få problem ifall du blir sjuk. Du kommer med all säkerhet att ha det mycket sämre ställt än dina anställda.  Lägg därtill det här en artikel som berättar om hur ofta företagare råkar ut för skojare som skickar bluffakturor, speciellt under sommartid, och  som oerfarna sommararbetare låter slinka igenom. Ja där har du småföretagarens liv i ett nötskal.

Vem ids utsätta sig för allt det här eländet? Tydligen en hel del eftersom det ändå finns ganska så många företagare. Ja, men varför GÖR de det? Ja, jag tror i de allra flesta fall är det så att de inte vill göra något annat. Det är så att säga självvalt elände, men SÅ mycket bättre än allt det påtvingade elände som man drabbas av som anställd.

R-punkten

27.08.2013 21.50 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för R-punkten)

Av olika orsaker har det blivit läst en del om innovationer på sista tiden. Från tidigare är jag intresserad av nya idéer, och hur människor tänker när det skapas nya tjänster och produkter. Det är intressant att försöka tränga in i tankegången bakom processen. Varifrån kom idén, eller snarare impulsen till idén? Varför blev den färdiga produkten och tjänsten just såsom den blev? I förlängningen innebär det här förstås också varför blev den en sådan framgång eller varför uteblev framgången.

När jag på sistone stött och blött utmaningar med innovationer i ett projekt som jag är med i så har jag insett följande. Eller ska vi säga att jag för tillfället är av den här åsikten. Det handlar alltså i främsta hand om R-punkten. Den som har skrivit en avhandling oberoende nivå vet att det mycket handlar om att läsa tidigare material, att bygga upp en referensram för att visa hur man positionerar sig relativt det som redan finns eller har gjorts. Som en förlängning av det här så har mina tankar om R-punkten också uppstått. Innovationer handlar nämligen om just det här, något nytt i förhållande till något annat. Det här något annat är R-punkten, eller Referenspunkten.  Vad har man som Referenspunkt? Hur väljer man den? Det här är otroligt avgörande för vad det nya kommer att bli.  För det är ju den här punkten som man utmanar. Det är den här som man försöker gå runt eller använda som spegelbild. Det är den här som lägger grunden för den låda som man försöker tänka utanför. Det här tror jag  man borde forska betydligt mera i. Hur väljs R-punkten ut och av vem? Väljer man det som redan finns inom branschen så kommer det troligen att bli något som är just lite bättre, inget annat. Nej, R-punkten ska ligga någon annanstans ifall man vill göra R-evolution.

Det finns anledning att återkomma till de här tankegångarna längre fram på hösten, men det finns en härlig twist med R-punkten.  I innovations-litteratur gör man ofta skillnad på revolution och evolution och som ni förstår så är den enda skillnaden R-et. Det är det enda som gör en evolution till en Revolution. Det är därför som företag som innoverar eller vill innovera borde satsa på att kritiskt utvärdera var man sätter R-punkten. Hur har den växt fram och varför har vi valt just den som vi valt. Innovationer handlar mycket om att göra tvärtom och på helt andra sätt. Det betyder med andra ord att man alltid ska börja något nytt med att sätta punkt. R-punkt.

Skyll på dig själv så går det bättre nästa gång

06.05.2013 14.09 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Skyll på dig själv så går det bättre nästa gång)

Konkurs. Det om något är ett värdeladdat ord. Den som har gjort konkurs anses värdelös och får sällan en andra chans. Det är väl den vanligaste kommentaren om konkurser och företagande. Anna Jenkins doktorerade på konkurser ifjol, och i hennes avhandling hittar man en del intressanta tankar. Hon har studerat ämnet ur flera synvinklar men den här gången fokuserar jag på den del där hon studerat människor som gjort konkurs och sedan startat nytt företag.

Gör du konkurs har du åtminstone i teorin två möjligheter. Du kan säga att du har försökt, men nu är det dags att göra något annat. Alternativt så kan du tänka dig att du lärde dig en del och nästa gång ska du göra bättre ifrån dig. Här är alltså den huvudsakliga poängen, beroende på hur du ser på konkursen och orsaken till den så avgörs det ganska långt i vilken kategori du kommer att hamna. Utmaningen är ju att företagets konkurs så ofta förknippas med ett personligt misslyckande. Så har företaget gjort konkurs så har du själv misslyckats. Av det här följer att de som anser att konkursen beror på en själv har en större benägenhet att inte starta ett nytt företag. De antar att de inte är lämpade att vara företagare och då ska de inte vara det. Den andra kategorin skyller på yttre omständigheter och tänker att nästa gång kan det gå bättre.

Som alltid finns det även ett tredje alternativ. Det är de som skyller misslyckandet på sig själva och reflekterar över vad de behöver göra annorlunda nästa gång de startar sitt företag. Det är de här som de största möjligheterna att lyckas med sitt andra eller tredje företag. De som under första konkursen skyller på omständigheterna kommer troligen inte att reflektera lika mycket över den egna rollen i sammanhanget och kommer kanske därför inte heller att ändra sitt beteende så mycket under sitt nästa försök. Så kom ihåg att skylla på dig själv när det går dåligt, ta lärdom och försök på nytt. Då har du goda möjligheter att göra riktigt bra ifrån dig. Du har ju ändå nya erfarenheter som de flesta andra inom din nya bransch inte har, och det är en konkurrensfördel, inget annat.

 

Passionerat entreprenörskap

24.04.2013 22.58 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Passionerat entreprenörskap)

Lite nyfiken på ämnet till att börja med men sedan besviken på det uppenbara. Ja, så kan man väl sammanfatta min personliga reflektion över att ha läst en artikel där författarna talar för hur man ska mäta passionen hos entreprenörer. Passionerat entreprenörskap verkar vara ett forskningstema som intresserar allt mera forskare, det är på något vis kärnan i den entreprenöriella processen. Ifall det inte finns någon passion så kommer det inte heller att finnas något företag, och därför blir det intressant att studera passion. Där är grundresonemanget i sådan här forskning.

Forskarna bakom den här artikeln riktar in sig på tre olika faser i entreprenöriella processer: uppfinnandet, grundandet och utvecklandet. De antar att olika personer uppvisar olika grader av passion beroende på hurudana individer de är. De antar också att olika individer kommer att brinna mera eller mindre för de tre olika faserna uppfinnandet, grundandet och utvecklandet. I sig är väl det här självklarheter. Några tycker om att uppfinna, några vill starta bolag medan andra brinner mera för att utveckla bolagen. Det här kan man också knyta till den entreprenöriella identiteten hos respektive individ.

Ja, det lyser väl ganska klart igenom att min egen nivå av passion för sådan här forskning inte är särdeles hög. Ämnet i sig är fascinerande, men nog känns det som om poängen med passionen försvinner ifall den kvantifieras. Hur passionerad känner du dig idag, på en skala mellan 1-5? För någon som ska investera i en samling med individer kan det kanske finnas en viss relevans i att ha en uppfattning om graden av passion hos entreprenörerna, men jag är nog inte säker att det här är den rätta vägen att vandra. Allt ska nog inte presenteras i siffror.

Referens för  Journal of Business Venturing artikeln: Measuring entrepreneurial passion: Conceptual foundations and scale validation. Pages 373-396,  Melissa S. Cardon, Denis A. Gregoire, Christopher E. Stevens, Pankaj C. Pate, May 2013.

Via ett nyhetsbrev fick jag tag på en forskningsrapport (B69) som gjorts vid Yrkeshögskolan i Seinäjoki. Den rapporten handlar om det framtida företagandet. Man har samlat forskare och sakkunniga som jobbar med företagande i olika former och under ett antal träffar har de diskuterat det framtida företagandet. Några intressanta reflektioner kan göras över det arbetet.

För det första verkar det som om företagandet blir mera fragmentariskt. Människor kommer inte att vara sitt enda företag troget hela tiden, utan man kan vara med i många vid flera olika tidpunkter. Det kommer också att bli vanligare att äldre företagare, som borde genomföra generationsskifte, kommer att köpa nya företag och göra nya företagarkarriärer. Det kommer också att bli vanligare att man är med i olika företagsliknande projekt för att man vill det eller för att det är lärorikt. Det finansiella motivet kommer att vika undan i ett flertal projekt.

Etik och moral kommer att få en mera framträdande placering även hos enskilda företagare. Hur man gör och tänker kommer att få en större roll. Det här är onekligen en intressant tanke. Vanligen förknippas den här diskussionen med större företag, men företagare får vänja sig med att tackla de här frågorna även i framtiden.

Det blir allt viktigare att företagare tänker mera helhetsmässigt beträffande företag, familj och egen hälsa. Det kommer att behöva ske en ordentlig omprioritering av många företagares tidsanvändning ifall de vill klara sig framöver. Det här kommer säkerligen att vara en stor omställning för det äldre gardet. Men den kommer också att vara en ytterst hälsosam process. Medaljer delas inte ut för långa veckoslut och missade semestrar, och det är bra.

Finländska företagarkuvöser – var är ni?

08.04.2013 22.37 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Finländska företagarkuvöser – var är ni?)

När jag läste boken om Uthålligt företagande så noterade jag att det var ett ganska starkt fokus på JC i den.  Idén i det svenska företaget var att erbjuda mode för juniorer. Konceptet var mycket framgångsrikt, och det är numera ett publikt bolag. En intressant sak med bolaget var att huvudkontoret flyttades några gånger. De som hade varit ledande figurer i bolaget under uppväxten tappade lite intresset för verksamheten på grund av det här. De kände också att det unika i bolaget började försvinna när det noterades. Det var inte riktigt lika kul längre.

Gina Tricots grundare fick sin skolning inom JC men även många andra personer som främst jobbat inom försäljning och inköp har grundat nya bolag inom samma bransch. Det fanns en stark inneboende drivkraft hos de här människorna att få förverkliga idéer, och när JC förändrades så måste de här personerna hitta nya arenor för sin drivkraft. Det skapade de för sig själva oftast genom att starta eget. I den bemärkelsen kan man säga att JC var en riktigt företagarkuvös.

I nära anknytning till universitet men också generellt i städer finns det många företagskuvöser i Finland. Jag är ganska skeptisk till de här. Det finns en del av dem som fungerar såsom de ska, men det är nog ett tufft jobb att vara chef för en företagskuvös. Nej, jag tror mera på JC- modellen att ha större företag som företagarkuvöser. Att ha en kultur som uppmuntrar människor att testa olika idéer, men som inte heller är rädda för att släppa iväg sina anställda ifall de vill pröva sina egna vingar som företagare. Kanske kan man framöver köpa tjänster av de här och få ännu bättre service av dem än om de hade fortsatt att vara anställda? Undrar förresten ifall det i Finland finns något motsvarande till JC? Något företag som har fostrat förehållandevis många företagare. Vore intressant att veta. Kanske Nokia är ett fall, men där är kanske födseln av företagare en annan mekanism. ABB kunde möjligen vara ett annat.

Företagande i arbetslivet

05.04.2013 10.55 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Företagande i arbetslivet)

Företagande.se publicerar vissa korta nyheter som kan tänkas vara intressanta för företagare eller för sådana som är intresserade av företagande. Jag fastnade för två intressanta nyheter från de senaste dagarna. Den färskaste baserar sig på siffror från Entreprenörskapsbarometerna 2012 i Sverige och visar att nästan halva befolkningen (49%) kan tänka sig att vara företagare. Det här är oerhört höga siffror. Intressant nog visar svaren på frågan om de verkligen kan tänka sig att bli företagare att andelen ja-sägare då kryper ned till en tredjedel. Trots det fortsättningsvis höga siffror. Samma barometer visar också att ungefär en tredjedel uppger sig att ha en affärsidé. Man vet ju inte om det är en bärande affärsidé men det är helt klart att människor funderar aktivt över företagande och hur livet kunde tänkas te sig ifall man var företagare.

En annan siffra från Sverige som indikerar att företagandet har en allt större roll i vårt samhälle visas på Nya affärers webbsida. Där påstås det att ungefär en tiondedel av Sveriges fyra miljoner verksamma i arbetslivet har ett företag vid sidan av jobbet. Det här är hela 400,000 företagare och de tros sysselsätta ungefär 45,000 personer. Jag tror att det här är siffror som man borde marknadsföra till den halva av befolkningen som kunde tänkas vara företagare men där en stor del ännu inte är det. Det går att kombinera företagande och anställning ifall man vill och man har arbetsgivarens tillstånd till det. Det här är en del av det framtida arbetslivet, och vi ser redan åtminstone en del hankeiter som lever i den här världen. De jobbar för något företag, de har ett band, och därutöver driver de något eget företag. Många gånger är det någon näthandel som är lätt att administrera, men det är ändå ett företag. Det behövs mera uppmärksamhet på de här kombinatörerna, som man tycks kalla dem i Sverige. De har potential att skapa en större sysselsättande effekt än vad de gör för tillfället. Det tror åtminstone jag.

Hembygdsföretagsamhet

04.04.2013 08.01 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Hembygdsföretagsamhet)

Jag brukar allt emellanåt ta en sväng via Hankens bibliotek i Helsingfors och titta på vilka nya böcker de har. Där finns allt som oftast något intressant. Den här gången fastnade jag för en bok med titeln Uthålligt företagande. I all sin enkelhet fokuserar den på en del forskning som gjorts på tre regioner i Sverige: Gnosjö, Siljan och Sjuhärad. Läser man forskning om entreprenörskap och Sverige har man fått sin beskärda dos av Gnosjö, så den glömmer vi den här gången. Siljan har en ganska stark fokusering på turismföretagande, men jag väljer Sjuhärad den här gången, för den har det mest intressanta att erbjuda. Området är regionen runt Borås och då talar vi om Sveriges textilstarka område. Det är där som man stöter på ”knalleandan”.

Vissa regioner anses som mera företagsamma än andra,  men vad beror det på? Ja, i boken Uthålligt företagande försöker man ge ett svar på det. För Sjuhärad handlar det alltså om knalleandan, vilket kan närmast beskrivas som ”ekonomiskt sinnelag kombinerad med operativ handlingskraft men med en viss försiktighet”. Det finns följaktligen många entreprenörer där med en stark knalleanda. Det här beteendet har sitt ursprung i den utbredda gårdfarihandeln som fanns i Sjuhärad för länge sedan. Den här knalleandan lever kvar och har säkert även bidragit till att företag som Gina Tricot, Oscar Jacobsen, Nelly, Oscar of Sweden, Eton Fashion och Didriksons 1913 har etablerats.

Det är något visst med olika regioner, och förflyttar man fokus till Finland så kommer jag främst att tänka på Österbotten och Åland.  Där hittar man också starkt regionalt entreprenörskap som jag skulle vilja börja kalla hembygdsföretagsamhet. Med det avser jag två olika saker. För det första är det alla människor som till vissa delar på grund av starka känslor för hembygden vill bo kvar i regionen så länge som möjligt. Det finns sällan stor industri att förlita sig på om man vill ha en utkomst, och eftersom det finns många entreprenörer i närmiljön så blir man själv entreprenör. Svårare än så är det inte. Det här är den första kategorin av hembygdsföretagsamma individer. Den andra kategorin  är de som kommer från sådana här regioner men som har flyttat någon annanstans. De har ändå kvar sina intryck och minnen av de rollmodeller som fanns nära dem, och det här hjälper dem också att oftast klara sig bra oberoende av var de etablerar sig. Hembygdsföretagsamheten blir deras främsta verktyg att bygga upp en ny tillvaro på en annan plats.

Jag vill inte påstå att det inte finns hembygdsföretagsamma individer från andra ställen än Österbotten och Åland, men mina personliga erfarenheter är att hembygden betyder mera för människor från de här regionerna än för de som kommer från andra regioner. Och ja, jag är från Österbotten.

 

Planera eller inte planera – jag vet inte

26.03.2013 11.26 | Skriven av jansten i Forskning om entreprenörskap - (Kommentarer inaktiverade för Planera eller inte planera – jag vet inte)

Journal of Business Venturing är en av de bästa journalerna inom entreprenörskap. Publicera något i den journalen och du har uppnått något. I den här journalen fanns det under fjolåret en artikel om huruvida blivande entreprenörer ska planera sin verksamhet eller inte innan de startar. Ganska långt handlar det om att skriva en affärsplan eller låta bli. Forskningen är väldigt tudelad här. Det finns de som säger att en affärsplan förbättrar oddsen att starta ett framgångsrikt företag, och det finns de som säger att ifall man börjar skriva en affärsplan så kommer man att inse att det inte är värt att starta. Det är då bättre att bara starta.

Jag måste medge att efter jag har läst de båda tyskarnas artikel om planering så vet jag inte riktigt ännu heller hur jag ska förhålla mig till affärsplaner. Visst har jag också i undervisningen på Hanken lyft fram betydelsen av att skriva affärsplaner, men det har jag slutat med. Främsta argumenten till det är att det är så mycket som ändrar under de första månaderna att allting i planen ändras. Det som man skrev för en vecka sedan stämmer inte längre, ifall man varit duktig på att diskutera med presumtiva kunder. Som Steve Blank brukar säga ”Det finns ingen affärsplan som överlever första kontakten med verkligheten”. Så vad blir kontentan av det här med affärsplaner? Ja, jag tror att det beror mycket på personerna och kontexten. Ska man förverkliga ett projekt inom ramen för ett storföretag behöver man helt säkert någon form av plan. Situationen är lite annan ifall man är någon som vill bli en entreprenör och man har råd att ta en smäll. Ska man gå till banken och låna pengar behöver du säkert också en affärsplan för just det ändamålet. Avslutningsvis, måste varje individ själv bestämma hur satsningen på planering ska se ut. Det finns ingen enda rätta strategi här förutom att fokus måste vara mera på action och verkställighet än planering. Planering flyttar inte berg. Till det behövs det passion, energi och målmedvetenhet.

 

Här är länk till artikeln om planering.