(t)Upphandlingar är värde-lösa
15.05.2013 22:25 | Skriven av i OkategoriseradeOffentliga upphandlingar, jättebra eller ett otyg? Det här är en fråga som jag brukar skänka en tanke eller två mellan varven. Det händer till och med att jag besöker Marknadsdomstolens webbsidor och tar mig en titt på mängden avhängiga ärenden och beslut i processer som gäller upphandlingsbeslut. Söker man glädjeämnen i sin tillvaro ska man inte gör det.
Tanken är vacker att offentlighet ska göra att upphandlingar görs ändamålsenligt och att den mängd skattemedel som satsas på olika inköp förvaltas på bästa möjliga sätt. Det förverkligas säkert också i många fall men det finns också den där andra sidan. Där förlorande parter i en upphandling klagar om allt möjligt för att om inte annat så åtminstone skada den som vann upphandlingen, eventuellt också den som tänkt köpa något. I bästa fall får man stopp på processen, en ny runda och en ny chans att vinna. Men med handen på hjärtat, vad är förutsättningarna för ett gott samarbete efter en sådan process?
Alla dessa tuppfäktande processer tjänar säkerligen inte skattebetalarnas intressen. Den enskilde medborgaren lider istället skada för att olika vårdinstanser inte får den utrustning eller tilläggspersonal som den behöver för att det saknas två sängar av en viss modell. En bortappad årsrapport kan få dryga effekter. Upphandlingar är väl till för att vi medborgare i detta land ska få erfara nya glädjande värde-fulla ögonblick där vi känner att tjänster fungerar just på det sätt som vi vill att de ska göra, eller till och med ännu bättre? Realiteten är däremot att vi istället ser alltför många värde-lösa processer där fokus är på fel saker. Alltför många upphandlingar är rena tuppfäktningarna som ingen vill bevittna, allra minst vi som betalar för dem.
Nej, något borde nog göras åt systemet med offentliga upphandlingar. Den förlorade partnern i en upphandlingsprocess ska inte i slutändan få vara den största vinnaren. Då är det något allvarligt fel någonstans.
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.
Här är jag absolut överens med dig. enligt alla principer borde det bli billigast att producera dessa tjänster i offentlig regi, eftersom man inte behöver generera vinst och kraven är de samma i alla andra avseenden.
Borde man i stället inte ta sig en funderare på varför man inte i statlig eller kommunal regi kan driva verksamheten till samma pris som den privata sektorn?
Borde man kanske införa ett system där även kommunala och statliga instansers ledning har ett direkt ekonomiskt ansvar och också får ta konsekvenserna av slöseri med medlen. Jag skulle våga påstå att man inom det offentliga inte har en aning om vart pengarna försvinner, och då menar jag inte att man inte vet hur mycket t.ex vården kostar, utan var pengarna försvinner inom vården.
Det som gör själva upphandlingsprocessen hopplös är att det förekommer en hel del svågerpolitik och man gör upp kraven för att en viss aktör skall vinna. När sen trots allt någon annan lyckas bjuda under blir den ofta utesluten och då blir det bråk.
Vi har ju också alla dessa statliga affärsverk som inte gör det hela lättare.
Det är som sagt ett riktigt besvärligt område det här. På ett övergripande plan så är det den starka fokuset på HUR processen ska gå till när man upphandlar något som stör mig. Det är mycket viktigare att det går rättvist till än att man försöker se till att det som ska köpas är sådant som verkligen löser de problem som man försöker lösa. Vad gäller ansvar för inköpen och därtill hörande resultat så håller jag delvis med dig. Nätbokhandeln Amazon hade otroliga problem med att deras kundservice blev nedringda av kunder som hade problem. Det här minskade dramatiskt när man började ta betalt av de avdelningar inom Amazon som orsakade de här problemen. Med ens blev det intressant att börja ta itu med problemen.
Den andra delen med upphandlingar är ju att uppföljningar av hur väl leverantörerna faktiskt kan leverera det som de lovar är så sällsynta. Det är liksom förbi när man lyckats genomföra en upphandling utan att ha hamnat i Marknadsdomstolen. Men realiteten är ju att det är först när kontraktet är undertecknat som man på riktigt börjar se ifall man kommer att lösa det problem som man tänkt sig lösa. Nej, det är inte lätt att veta hur de offentliga upphandlingarna ska gå till. Fortsättning lär följa.