Ekonomibloggen

Jan Sten bloggar om forskning för näringslivets skull
Header

Utbytesföretagare – vad är det?

19.04.2013 22:54 | Skriven av jansten i Företagsamhetsfostran

Emellanåt blir man lite villrådig i debatten om hur företagande ska främjas på bästa möjliga sätt. Det finns en del tankar i samhället om att vissa sociala förmåner behöver bli stärkta hos företagarna så att det blir mera som anställda har det. Jag kan förstå det här tankesättet, men jag är ändå i grund och botten skeptisk till det här. Att vara företagare är något annat än att vara anställd, och ifall man vill krympa någon eventuell klyfta mellan de här så är det kanske anställda som ska närma sig företagare och inte tvärtom.  Min skeptisism om sådana här saker väcktes ordentligt till liv när jag såg en reklam om utbytesperioder för företagare via Erasmus.

Tanken i det här utbytesprogrammet är alltså att personer som funderar på att bli företagare kan åka på utbyte till något annat EU-land och där jobba tillsammans med en erfaren företagare under en period på 1-6 månader. Den unga får erfarenhet och hjälp med att utveckla sitt koncept, och den äldre och erfarnare företagaren får känna av friska vindar och nya perspektiv. Ja, men kan det här faktiskt fungera, och är det en vettig användning av offentliga medel?

Sedan första februari 2009 har det kommit in mera än 5300 ansökningar om deltagande i programmet och nästan 2,500 har beviljats rätt att delta. Spanien, Frankrike, England och Tyskland tycks vara populära länder men även Finland har haft en del aktivitet. Man har både skickat iväg unga entreprenörer och tagit emot personer. Har det varit givande? Ja, åtminstone om man tror på deltagarna själva så verkar den absoluta majoriteten vara väldigt nöjda.

Det finns utbytesstuderande, städer och byar som har vänorter, och man kan nu också tydligen vara utbytesföretagare. Det är nog en fascinerande verklighet som vi lever i nuförtiden. Det känns nog som om allt är möjligt, speciellt om vi talar om användning av offentliga medel.

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.

8 svar

  • Loke says:

    Var det av misstag du glömde utbyteslärare? Jag har själv varit utbyteslärare i Spanien, och visst är jag nöjd med resultatet. Man skulle väl vara väldigt bortskämd om man inte var nöjd. Det hela bestod i 45 minuter presentation av den egna läroanstalten och därefter middagar, rundturer och annat löst leverne. Vid hemkomsten skulle det göras en redogörelse, lyckligtvis räckte det med hotellräkningar, resebiljetter etc.
    Erasmus är ännu en av dessa mastodonter som behöver lite statister för att kunna fungera. Det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar Erasmus omsätter och hur stor andel av dessa används för organisationen och hur mycket går till statisterna.
    Av någon underlig anledning verkar det som om alla pengar man kan få från olika EU-projekt är ”gratis”, vilket betyder att man kan spendera dem hur som helst.
    Jag vågar påstå att inom det privata näringslivet delar man inte ut pengar på lika lösa boliner och utan krav på resultat.

    • jansten says:

      Klassisk hemmablindhet gjorde väl att jag inte kom att nämna utbyteslärare. I sig så tror jag ju nog att det är bra för lärare att åka på utbyte, men då ska det väl nog vara lite mera än kulinariskt utbyte. För egen del så kommer jag nu att testa på att undervisa utomlands eftersom jag kommer att åka på tre veckor till Boston här i juni. Ska väl ge mig en möjlighet att se med nya ögon på det som man håller och på med här i hemlandet. Gällande Erasmus och andra liknande medel så är det säkert så att en del är sådant som går till projekt där folk söker pengar som finns att sökas. Det går liksom till tvärtom. Det är inte så att man har en bra idé och så försöker man söka pengar till det, utan istället är det så att man ser att det finns pengar och så börjar man hitta på idéer för att få tillgång till de här pengarna. Sådana projekt tror jag det finns massor av. Säkert har till och med en del av dem lett till något bra men inte alla.

  • Anna says:

    Min väninna och deltog i programmet för ett år sedan och är sedan november 2012 en stolt företagare. Detta på en mindre ort i östra Finland. Hon har alltid varit en driftig och stark ung kvinna med bred arbetserfarenhet i Finland, men ett halvår bland spanska småföretagare gav henne förutom lite extra skinn på näsan också en mera avslappnad attityd till företagande. ”Kanske det inte behöver vara så svårt, kanske trösklarna inte behöver vara så höga, kanske världen inte rasar samman ifall företaget misslyckas?” Hennes säsongsföretag har inte bara blivit ett heltidsarbete, utan det har figurerat titt som tätt i lokal media och varit en drivkraft i att liva upp ett gammalt affärskomplex i byn. Och förra veckan kunde hon berätta att hon anställer deltidspersonal.

    Europa som region – inte bara EU – behöver mera samarbete och förståelse inom alla sektorer. Vi nordbor är ju vana turister i södra Europa, men vårt samhälle är inte särskilt känt där. Småföretagare lämnas ju dessutom i regel utom alla offentliga medel och jag ser gärna att det är deras tur nu.

    Om det ska skäras ner någonstans så ser jag gärna att studentutbytesmöjligheter striktare binds till studieprestationer vid hemuniversitetet.

    Vad beträffar lärarutbyte skulle man väl rimligtvis kunna förvänta sig att de om någon skulle vara smarta nog att försöka LÄRA sig någonting av utbytet och inte sitta som sina egna elever längst bak i klassen och peta på sin telefon.

    • jansten says:

      Sanningen är ju den att de som deltagit i det här företagarutbytet verkar vara väldigt nöjda. Jag har bara liksom lite svårt att se framför mig hur det här fungerar i praktiken. En som vill bli företagare reser till ett annat land och där jobbar tillsammans med en annan företagare. Är det nästan som ett vanligt praktikant-utbyte eller hur fungerar det? Student- och lärarutbyte har jag lättare att greppa men företagarutbyte är lite svårare. Man borde kanske ta och gräva i det här lite mera. Vem vet, en dag kanske jag hör av mig och vill veta mera detaljer hur det var.

  • Loke says:

    Jag drev själv ett företag i Spanien i 6 år på 90-talet, och det var samma slit där som här. Enda skillnaden var att man som liten företagare inte straffades så hårt av myndigheterna utan deras system var mera flexibelt med mera möjligheter till personliga lösningar vad gäller moms, skatter och pensionsavgifter.
    En annan verklighet var att man lyckades använda EU-pengarna på ett vettigare sätt.
    Företaget fins fortfarande kvar och drivs numera av en kille från Tyskland.

    • jansten says:

      Generellt sett så tror jag ju nog att det inte spelar så stor roll var man är företagare, utmaningarna är väl i stort sett det samma. Tror ju nog kanske också att det börjar finnas en del finländare som har erfarenhet av att vara företagare utomlands och kan pejla det mot hur det är att vara företagare i Finland. Det kunde vara ett forskningsupplägg i något skede. I övrigt så kan jag väl inte annat än tillägga att du tycks ha haft och har många strängar på din lyra.

  • Loke says:

    Jag har aldrig haft tråkigt eller behov av en TV