Det finns inte många journaler som är specialiserade på familjeföretagande. Family Business Review är nummer ett alla kategorier men det finns också några andra. Journal of Family Business Strategy är en, och när jag ser att en av de mest citerade artiklarna är skriven av två finländare blir man ju lite nyfiken. Temat är internationalisering av familjeföretag, och artikeln är en ganska så traditionell genomgång av forskningens nuläge om just det temat.

Internationalisering förknippas lätt med språk och på engelska är ju familjeföretag ”family business”. Jag har börjat intressera mig betydligt mera för den omvända ordningsföljden  dvs ”business family” för den innehåller mycket potential för intressant forskning. Företagarfamilj eller ägarfamilj är kanske den benämning som man oftast använder på svenska, och just företagarfamilj och internationalisering kunde kombineras på flera intressanta sätt.

Det är ju nämligen så att när vi ser på större ägarfamiljer som har ägt bolag i flera generationer så kommer en del av familjemedlemmarna att ha flyttat till andra länder. De har studerat och blivit på den resan, kanske hittat en partner från ett främmande land, eller helt enkelt fått nog av att vara bevakad av pressen en gång om året i vårt lilla land. Orsaken till en flytt är kanske inte det som jag upplever som det mest intressanta utan kanske då hellre frågan om vad det betyder för en ägarfamilj att en del av ägarna bor utomlands, kanske talar ett annat språk, och sällan vistas i Finland.

Tänk er att man ska ordna ett utbildningsprogram för nästa generation och ett flertal bor utomlands. Var ska utbildningen hållas och på vilket språk? Det ska kanske väljas in unga personer i styrelsen men kan man välja in en som bor i Australien eller Hong Kong och som inte kan ett enda ord svenska eller finska? Vem ska stå för resekostnaderna ifall personen måste delta rent fysiskt i möten? Måste styrelsen börja hålla möten på engelska? Ja, listan kan göras hur lång som helst. Däremot är listan på forskning om just sådana här familjeutmaningar inte särdeles lång.

Finns ju också många fördelar för ägarfamiljer som har internationaliserade företag. Det erbjuder goda möjligheter för familjemedlemmar att utveckla sin kompetens inom koncernen, men utom räckhåll för alla övervakande ögon på hemmaplan. Kanske ingen slump att såväl andra som tredje generationens Persson i H&M tillbringat en tid i England innan det varit dags att axla manteln?