De som vill bli rikare är lite latare än andra
10.03.2013 23:50 | Skriven av i Forskning om entreprenörskapJag stötte på en ganska intressant artikel i Journal of Business Venturing, som är en av de bästa journalerna för forskning som berör entreprenörskap. I det senaste numret fanns en artikel om vilka mål som entreprenörer har för sina företag. Varför startar de företaget och vad har det här motivet för betydelse? I all sin enkelhet kan man säga att forskarna i det här fallet skilde på två olika motiv: de som ville bygga en framgångsrik organisation och de som ville tjäna mera pengar. Det intressanta här är att den första gruppen satsade ungefär två veckor mera av sin egen tid på företaget under ett år än vad de som jagade mera pengar gjorde. Man skulle alltså kunna tänka sig att påstå att de som vill bli rikare är lite latare. Fast så enkelt är det inte.
Det som till en början verkade vara en intressant artikel med data från USA tappade lite av sin attraktionskraft när man började läsa den lite mera. Till exempel så var datamaterialet från perioden 1985-1987 i USA. Just det, vi har här forskning som baserar sig på material som till vissa delar är mera än 25 år. Man skulle kunna tro att även de människor som vill bli företagare har ändrat på sitt beteende under senare år. Däremot är jag nog villig att hålla med forskarna om att motivet till att starta företag kommer att ha en inverkan på hur man kommer att mobilisera resurser. Ifall man vill förverkliga sig själv och ha en annan livsstil så kommer man att satsa mycket personliga timmar och man kommer inte att försöka profitera maximalt i alla lägen. Det är också säkert så att de som vill bli rikare, och som därför kommer att satsa på tillväxt kommer att behöva anställa människor på ett helt annat sätt. Det i sin tur kommer att leda till att man behöver agera annorlunda också på det personliga planet. Något som är nog så viktigt att känna till för alla som så gärna vill hjälpa företagare här i världen. Det går inte att ge samma råd åt alla.
Referens till artikeln: Do entrepreneurial goals matter? Resource allocation in new owner-managed firms.
Pages 225-240
William Dunkelberg, Carmen Moore, Jonathan Scott, William Stu
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.
Jag får väl fortsätta att hålla dig sällskap och hoppas på att vi blir fler, tycker att det är lite synd när folk orkar sätta tid på bloggar och ingen orkar delta i debatten.
Det som beskrivs i artikel är säkert helt rätt, det fins de som är intresserade i företagande för företagandets skull, och de är väl egentligen de som får det mesta till stånd. Dom startar ett företag på basen av vad som kan vara lönsamt eller vad som inbringar mest stöd eller på en ide som ger finansiering. De har ingen direkt kunskap inom branschen, men det spelar ingen roll eftersom det bara är att anställa folk som har det. Man behöver inte jobba så mycket, man låter andra som kan det bättre göra det.
Mellangruppen är säkert alla dessa yrkesmänniskor som startar ett företag inom sitt eget område och därför kommer att förutom företagande hålla på med en massa praktiskt arbete.
Till sist har vi dessa människor som har en hobby och som vill förverkliga sig själv och försöker leva på sin hobby. Det är sällan lyckat eftersom personen i fråga mister en fin hobby och får ett dålig arbete.
Det är ofta också denna grupp so tycker att dom klarar sig på lite, man kan leva snålt och klara sig på säg 1500€ i månaden, så om man har en omsättning på 20.000 klarar man sig, eller hur var det nu egentligen?
Borde man förklara för dessa människor att dom skall multiplicera sin omsättning med PI om det rör sig om produktion av tjänster eller vad skall man göra?
Det är bra med sällskap. De här hobbyföretagarna är nog en intressant grupp. I större samhällen är de egentligen inget problem, men på mindre orter kan de vara prisbildsförstörare. Du har nog rätt i det att de lätt kan förlora en hobby och få ett dåligt arbete. Problemet som många lider av är att de inte förstår att kunden alltid tänker i termer av vad en produkt eller tjänst kan göra för mig och vad jag är villig att betala för det. Det är inte alls lika högt prioriterat att fundera över vad det krävs i termer av tid och resurser att åstadkomma det som säljs. Många av de här företagarna har nog också problem när de ska ta steget från hobby till företagare på heltid. Så länge det var sidoverksamhet gick det tydligen ganska bra, men man har inte till fullo reflekterat över att man vanligen haft en annan prisbild under den perioden. Den måste ofta ändras när det ska börja levas på verksamheten. Den omställningen brukar vara svår för de här företagarna och de är också svåra för kunderna. Ta till exempel olika kulturarbetare som levt via olika stipendier och sedan måste börja leva på sitt arbete. ”Vad, kan du inte komma gratis längre?” Aldrig lätt att ändra sådana här kundrelationer, och det borde hobbyföretagarna tänka på redan när de inleder sin verksamhet.
Tror att en del av det som andra uppfattar är lättja i själva verket ofta är mera övervägt handlande. Dvs att inte ödsla energi på det som inte ger tillräckligt bra utdelning. Precisionen blir bättre om man inte gör utfall mot allt i ens intressesfär.
Fel slags lättja brukar göra att personen eller företaget den leder blir obehagligt överraskat av olika saker som händer i omvärlden
Ibland blir jag förvånad över ”den lilla skillnaden” som gör att en person eller ett företag lyckas bättre än konkurrenterna. Det kan var frågan om att säkerställa några % mera säker avkastning en tid framåt eller att kunna undvika skuldsättning av företaget en tuff tid genom att utnyttja leasing av produktionsutrustning istället för att köpa den och binda kapital i maskiner.
I sig handlar väl det här inte om lättja i sig utan det är mera en fråga om vad man sätter sin tid på. Jag tror att målet med företagande nog ganska långt styr vad man använder sin tid på. De som har vissa finansiella mål kommer att styra och utvärdera sin verksamhet mera från resultat- och balansräkningen. De följer mera intensivt med olika nyckeltal än vad de som vill bygga något eller vill förverkliga sig själv. Den här senare delen av människor har lättare att bli för fokuserade på olika idéer och detaljer som sist och slutligen kanske inte är de mest avgörande för företaget som sådant men nog för grundarna. Så kort sagt omfattar jag din kommentar.